I Riksdagens var det i går, 2. mars, en lengre debatt om hvorvidt Regjeringen skulle legge fram en såkalt ”skrivelse”, en melding, for Riksdagen før EUs toppmøte 24.-25. mars skal drøfte og fatte beslutning om samordning av den økonomiske politikken i EU-landene. Flertallet i finanskomiteen i Sveriges riksdag, opposisjonspartiene Sosialdemokratene, Miljöpartiet, Vänsterpartiet og Sverigedemokratene, ba Regjeringen om en slik melding.
Regjeringspartiene, Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet og Kristdemokratene, gikk imot dette og viste til at Regjeringen i tråd med forretningsordenen (Riksdagsordningen) før hvert ministerrådsmøte og toppmøte drøfter sakene med EU-nämnden i Riksdagen samt rapporterer tilbake til Riksdagen i plenum etter toppmøtene.
Ved voteringen i Riksdagen fikk imidlertid regjeringspartiene flertall for sitt syn med 162 mot 159 stemmer (28 fraværende, derav 16 fra opposisjonen).
Som begrunnelse for å be om en egen melding viste flertallet i finanskomiteen bl.a. til Tysklands og Frankrikes forslag i begynnelsen av februar 2011 om bl.a. en sterkere samordning av skattepolitikken og pensjonspoltikken og EU-toppmøter med jevne mellomrom for å samkjøre den økonomiske politikken.
”Med ledning av den rapportering som finns från den gemensamma presskonferensen i början av februari kan denna pakt få vittgående konsekvenser för förutsättningarna för hela EU-samarbetet utan att en demokratisk förankring har gjorts. Att som det tysk-franska förslaget antyder skjuta sådana viktiga avgöranden till ett toppmöte med stats- och regeringscheferna utan en ordentlig beredning i de nationella parlamenten är inte försvarligt. Inte heller är det försvarligt att tunga aktörer driver en tydlig politisk agenda som innebär att EU-länderna går vidare in i en samordning som inte setts tidigare utan att en ordentlig beredning av frågan gjorts. Av det som kommit fram av förslaget antyds att steg tas mot ökad federalism där EU blandar sig i sådant som lönebildning och pensionssystem. Utskottet anser, mot bakgrund av det tysk-franska initiativet, att regeringen inte kan åka till toppmötet i Europeiska rådet i slutet av mars utan att klart ha deklarerat för riksdagen vad den svenska inställningen ska vara.”, heter det i flertallsmerknadene.
Regjeringspartiene skriver i sine merknader bl.a. at Tyskland og Frankrike ikke har lagt fram et konkret forslag og at andre medlemsland har uttrykt skepsis. ”Att begära en officiell svensk ståndpunkt på grundval av ett initiativ som cirkulerar i medierna är därför inte acceptabelt för oss. En begäran skulle även kunna förstås som att Sverige de facto, genom att ta officiell ställning i riksdagen, fortsättningsvis är berett att agera utifrån förslag inom EU som initieras på annat sätt än genom de ordinarie EU-processerna. Mot bakgrund av detta anser vi att riksdagen ska avslå utskottets förslag om ett tillkännagivande till regeringen om en skrivelse inför EU:s vårtoppmöte”, skriver regjeringspartiene.
I debatten i Riksdagen (pkt. 13) – som dreide seg både om konsultering mellom riksdag og regjering før EU-møter samt om EUs økonomiske politikk og euroen, sa Folkpartiets Carl B. Hamilton at ”oppositionens förslag till skrivelse bör avslås av tre skäl: Förslaget är fel i sak, det är fel i form, och det skulle riskera att i förtid och på förhand binda Sverige vid något i dag okänt”. Sosialdemokratenes hovedtalsmann Thomas Östros sa på sin side bl.a.: ” Vi har en minoritetsregering – låt mig påminna om det. Socialdemokraterna är ett EU-vänligt parti. Vi är engagerade i Europas utveckling. Men vi accepterar inte att regeringen inte mycket tydligt till riksdagen redovisar den hållning Sverige företräder. Jag har erfarenhet av att arbeta i EU:s ministerråd under flera år. Inflytande får man om man har väl underbyggda ståndpunkter, förmåga att bygga allianser och förmåga att kompromissa. Regeringen verkar vilja åka till Bryssel med att inte ha någon stor och tydlig ståndpunkt. Jag tror inte att det är bra för regeringens ställning i Sverige, och det är definitivt inte bra för Sveriges ställning i Europa.”
Regjeringspartiene, Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet og Kristdemokratene, gikk imot dette og viste til at Regjeringen i tråd med forretningsordenen (Riksdagsordningen) før hvert ministerrådsmøte og toppmøte drøfter sakene med EU-nämnden i Riksdagen samt rapporterer tilbake til Riksdagen i plenum etter toppmøtene.
Ved voteringen i Riksdagen fikk imidlertid regjeringspartiene flertall for sitt syn med 162 mot 159 stemmer (28 fraværende, derav 16 fra opposisjonen).
Som begrunnelse for å be om en egen melding viste flertallet i finanskomiteen bl.a. til Tysklands og Frankrikes forslag i begynnelsen av februar 2011 om bl.a. en sterkere samordning av skattepolitikken og pensjonspoltikken og EU-toppmøter med jevne mellomrom for å samkjøre den økonomiske politikken.
”Med ledning av den rapportering som finns från den gemensamma presskonferensen i början av februari kan denna pakt få vittgående konsekvenser för förutsättningarna för hela EU-samarbetet utan att en demokratisk förankring har gjorts. Att som det tysk-franska förslaget antyder skjuta sådana viktiga avgöranden till ett toppmöte med stats- och regeringscheferna utan en ordentlig beredning i de nationella parlamenten är inte försvarligt. Inte heller är det försvarligt att tunga aktörer driver en tydlig politisk agenda som innebär att EU-länderna går vidare in i en samordning som inte setts tidigare utan att en ordentlig beredning av frågan gjorts. Av det som kommit fram av förslaget antyds att steg tas mot ökad federalism där EU blandar sig i sådant som lönebildning och pensionssystem. Utskottet anser, mot bakgrund av det tysk-franska initiativet, att regeringen inte kan åka till toppmötet i Europeiska rådet i slutet av mars utan att klart ha deklarerat för riksdagen vad den svenska inställningen ska vara.”, heter det i flertallsmerknadene.
Regjeringspartiene skriver i sine merknader bl.a. at Tyskland og Frankrike ikke har lagt fram et konkret forslag og at andre medlemsland har uttrykt skepsis. ”Att begära en officiell svensk ståndpunkt på grundval av ett initiativ som cirkulerar i medierna är därför inte acceptabelt för oss. En begäran skulle även kunna förstås som att Sverige de facto, genom att ta officiell ställning i riksdagen, fortsättningsvis är berett att agera utifrån förslag inom EU som initieras på annat sätt än genom de ordinarie EU-processerna. Mot bakgrund av detta anser vi att riksdagen ska avslå utskottets förslag om ett tillkännagivande till regeringen om en skrivelse inför EU:s vårtoppmöte”, skriver regjeringspartiene.
I debatten i Riksdagen (pkt. 13) – som dreide seg både om konsultering mellom riksdag og regjering før EU-møter samt om EUs økonomiske politikk og euroen, sa Folkpartiets Carl B. Hamilton at ”oppositionens förslag till skrivelse bör avslås av tre skäl: Förslaget är fel i sak, det är fel i form, och det skulle riskera att i förtid och på förhand binda Sverige vid något i dag okänt”. Sosialdemokratenes hovedtalsmann Thomas Östros sa på sin side bl.a.: ” Vi har en minoritetsregering – låt mig påminna om det. Socialdemokraterna är ett EU-vänligt parti. Vi är engagerade i Europas utveckling. Men vi accepterar inte att regeringen inte mycket tydligt till riksdagen redovisar den hållning Sverige företräder. Jag har erfarenhet av att arbeta i EU:s ministerråd under flera år. Inflytande får man om man har väl underbyggda ståndpunkter, förmåga att bygga allianser och förmåga att kompromissa. Regeringen verkar vilja åka till Bryssel med att inte ha någon stor och tydlig ståndpunkt. Jag tror inte att det är bra för regeringens ställning i Sverige, och det är definitivt inte bra för Sveriges ställning i Europa.”
Skrevet av: Jarle Skjørestad, utredningsseksjonen
