Konstitusjonskomiteen i Europaparlamentet går inn for at 25 plasser i Europaparlamentet velges fra såkalte Europa-lister. Hver velger skal ha to stemmer, en på de nasjonale listene og en på Europa-listene. Kandidatene som nomineres på Europa-listene må komme fra minst 1/3 av EUs medlemsstater og det må også være lik kjønnsfordeling.
Som begrunnelse for forslaget viser komiteen bl.a. til nedgangen i valgdeltakelsen ved valgene til Europaparlamentet, fra 63 prosent i 1979 til 43 prosent i 2009. Videre pekes det på at få EU-borgere som bor i et annet land, deltar ved valgene og at valgkampen til nå har vært mer nasjonalt enn europeisk fokusert.
Tilrådingen i konstitusjonskomiteen ble vedtatt med 20 mot 4 stemmer og saken kommer til behandling i Europaparlamentet under plenumssesjonen i neste uke.
Saksordfører, den britiske liberale politikeren Andrew Duff, mener at forslaget vil bidra til at trans-europeiske politiske partier styrkes og føre til at valgkampen mer fokuserer på europeiske saker. Kandidatene på slike Europa-lister vil trolig bli ledende europeiske politikere.
Den svenske EU-parlamentarikeren Eva-Britt Svensson fra Vänsterpartiet går i et innlegg imot forslaget og mener at forslaget vil forsterke EUs overstatlige trekk og at EU-parlamentet minner mer og mer om nasjonalforsamlinger som Forbundsdagen i Tyskland og Kongressen i USA. «Men ett stärkt EU-parlament innebär tvärtom ett allvarligt hot mot demokratin. Om makt förs från medlemsländerna till EU:s centrala institutioner leder det ofrånkomligen till att de nationella demokratierna försvagas utan att demokratiförlusten kan kompenseras på EU-nivå. Ett federalistiskt EU är ett elitstyrt EU», skriver hun.
Olle Schmidt, EU-parlamentariker fra Folkpartiet, støtter på sin side forslaget og mener det fyller en viktig funksjon. «Vissa frågor har nationell karaktär och vi känner oss ”hemma” med att rösta på partier som vi känner igen hemifrån. Men i andra frågor kan till exempel en liberal svensk känna sig närmare en liberal holländare än en vänsterpartist från grannkommunen. Nationsgränserna är ofta mindre viktiga än idégränserna! Särskilt den yngre generationen identifierar sig allt oftare som europé först och svensk sedan», skriver han.
Skrevet av Jarle Skjørestad, Utredningsseksjonen.
